Varför är det så jäkla lätt att falla tillbaka i något dålig om man redan varit där?
Varför har jag så mycket lättare att se det som är dåligt, känna det som gör ont och omedvetet fokusera på det? Varför kan jag inte se det som är bra, känna det som gör mig lycklig och fokusera på det? 

Min blogg.se app har inte funkat på länge men testade nyss och då funkade det??? Soft:)

 

Idag har jag hunnit med jobb, träffa mormor, sola och möta en vän. Nu gör jag kötbullar och makaroner (classic), och har på teven i bakgrunden. Ska kolla runt lite på bra bloggar, bilder osv och äta till det. Det är verkligen att koppla av och tänka. Behövs nu!

Hello m8ts. Kom hem från skolan för ett ganska långt tag sen. Har just ätit rostade mackor och te, och nu sitter jag och lyssnar på musik. Tänkte skriva av mig lite i bloggen :) Efter lite missförstånd och sånt kommer Ludwig till mig strax, fast senare åker vi och sover hos han. 

Är slapp och less så orkar inte skriva nåt mer. Men jag hoppas att ni mår bra.

SCHItt och HEJ. För mitt eget bästa borde jag börja skriva mer på min lilla blogg. Som sagt var min syster hos mig hela helgen och det var underbart!!! Vi hade skit mysigt och kul. På fredagen lagade vi god gooood middag och såg idol. (ÄLSKAR MOA! ! är henne trogen och röstar varje gång). På lördagen fikade vi och sen drog hem gjorde mat och fixade oss sen kom Venessa och Gabban och joinade vårat vin och "drink"-drickande. Under tiden kom det lite mer folk och kvällen var för det mesta as nice. Dagen efter åt vi en äcklig kebabrulle på viking och såg film hos Tim. Sen var jag tvungen att lämna av henne på busstationen:( Men vi hade en bra helg ♥

Nu sitter jag nästan själv i datasalen och håller på med olika märkningar i bransch och produkt. Alla i min klass hade ju kursen förra året men inte jag så varje tisdag får jag sitta kvar och jobba.

Vi hörs väldigt väldigt snaart;)

Hej:) Igår var jag med Ludwig, vi åt, såg film och myste. Tog en oplanerad nap efter maten och det känns alltid så jäkla konstigt när jag vaknar då:$ Man fattar ingenting. Imorse var jag trött, som resten av dagarna i veckan. Så klädde på mig två tjocka tröjor halsduk och vantar för ville inte frysa också:$ Skolan kämpade jag igenom, eller skrattade mig igenom. Efter skolan tog jag en sväng på stan med Venessa och Linnea. Joinade dom på subway sen åkte jag och Venessa bussen hem till mig där det inte hände mycke. Var tänkt att vi skulle till Tims rätt nya lägenhet och kika osv men det blev ingeeeeet av. Så åkte in till stan igen där jag skulle handla det jag skulle handla innan (glömde kortet hemma). Köpte svarta vanliga jeans som var väldigt behövligt eftersom mina gick sönder när jag skulle stressa hem i en uppförsbacke från jobbet i helgen. Då min kedja lossnade och jag skrapade upp knät. Så köpte jag också snigga örhängen som var på rea. Allt från gina. Linnea kom till stan också sen gickkkkkk vi hem till mig där jag grejade i lägenheten medans hon somnade i min soffa. Hon drog för ett tag sen och nu sitter jag med bloggar och halvkollar på tv. Det är mys. 

Vet ni vad som händer imorn??? Kan ni gissa? Nää okej men min syster kommer hit från Göteborg!!! Har längtat så mycke ♥ Detta behöver jag.

" The moment I woke up I turned around and looked into your eyes. You were already awake. ”Stay with me” I whispered with my almost non existing morning voice. ”I want to” you said. ”but i cant”. You kissed my dry lips and put your hand over my face. We looked into each others eyes, and with only an hour til you were leaving I knew there was nothing I or you could do about it. But i still whispered ”please?”. We made love and got dressed. Took pictures of ourselves standing in front of the window. The morning light was painting the room with a beautiful colour. You packed your bags while I showered. Then I got dressed while you showered. We were both kinda quite. Once in a while we would laugh about something, hug each other for a few seconds while I repeated the same words, or just look at each other. But most of the time we were busy waking up. None of us are morning people. Outside it was snowing. You carried your heavy suitcase up the hill and i took the lighter one. We got on the bus and got off at the station where the other bus was gonna pick you up. I leaned against your shoulder and a couple of tears rolled down my cheek. You touched my face and said ”don't cry”. I tried to say goodbye maybe 5 times, pulling myself away from you. But every time I came back, held you close and said the same words over and over again. ”I don't want you to leave. please stay”.This could be a sad story but its not.I found real love.The real real love. Not the kind that will make you cry at night, or ask yourself why he said that, or kissed that other girl, or why he isn't sure about us. The real L-O-V-E. The person I know will love me for the rest of my life. I know it sounds crazy. I thought I found that in those other boys when I met them to. But I was wrong. And this feeling is so different. Its trust. I am calm. For the first time in years. "

Never let distance be a reason to give up. Its worth it. Real love is always worth it.